julfirande med skoltankar...

Det är tredjedag jul. En helt vanlig dag i en tradition som jag egentligen inte vet varför jag firar. Jag är inte på nåt sätt kristen. Jag tror inte att det finns nåt uns av sanning i de myter som presenterats mig i diverse undervisning och uppfostran under mina tidiga år. Jo, annat än att det fanns en kille med just det namnet som kunde trollbinda sin publik och var lite av Joe Labero. En kille som jag säkert skulle uppskatta om jag träffade och kunde umgås med idag. Men jag tänker aldrig försöka tvinga på min religion på någon så länge jag slipper bli tvingad till nåt annat. Däremot så tycker jag att de läroplaner jag har jobbat efter ger en bra bild av hur vi bör tänka. Hur var det nu då? 'Den etik som förvaltas av kristen tro och västerländsk humanism' (utan att ge detta citat den exakthet som jag skulle kunna göra genom att slå upp det annat än i minnet).

 

 

Att ha jullov är skönt men det innebär ju inte att skoltankarna försvinner. Ska kanske säga att det finns längre stunder av andra tankar än under terminerna. Under den senaste delen av terminen har jag varit extra lyckligt lottad. Jag har verkligen fått fokusera på mina ämnen, utan att behöva ha nåt mentorsansvar. Det har ju inneburit att jag har tillbringat mycket tid i diverse böcker. Framförallt i kemiböcker. När jag har kört fast så har jag kunnat kolla mina gamla föreläsningsanteckningar från 1992 (tänk sån ordning jag hade på den tiden). Men när jag skulle balansera formler med hjälp av oxidationstal så räckte inte det riktigt. Men tacka 'gudarna' för youtube. Där fanns bl.a. en dansk filmsnutt som tog mig tillbaka kunskaperna i ämnet.

 

 

Nu ska jag fortsätta mitt ämnesfokus under vårterminen i Hofors och sen får vi se. Min anställning finns ju i hemkommunen. Men jag vet ju inte om de vill ha mig tillbaka? Som ni säkert har förstått så känner jag mig rätt 'dissad' av mina 'bossar' och jag kommer att intensifiera jobbsökandet under våren. Jag vet inte om ni tycker att jag målar ut mig som en martyr, eller liknande genom att skriva så här? Men jag vill känna mig uppskattad, behövd och dessutom så tycker jag att jag är riktigt bra! Då gör jag också ett bra jobb. Sen att jag har en behörighet som kommer att bli mer och mer svårfunnen gör ju inte saken sämre. Om fler behöriga lärare i matte och no går i pension än vad som fylls på i lärarutbildningen så kanske särbehandling börjar bli på sin plats? Lönen avgörs av tillgång och efterfrågan, sa en av mina många tillfälliga rektorer den senaste tiden.
To be continued...
//Sveneric

 

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln