När börjar vägen tillbaka?

Nytt år nya möjligheter. Jag kan bara vara den jag är och inte försöka vara nån jag inte är. Jag är en person som vill synas och höras. Jag gillar att vara i centrum och att bli tillfrågad. Jag gillar när det blåser. Men i alla organisationer så blir det till slut jobbigt med såna som mig, det fattar jag ju. Men vill man behålla mina tankar som nåt positivt i en organisation så måste det finnas en ledning som både kan bromsa och peppa.

 

Den bromsning jag upplevde i våras var kanske ett måste, men sättet det gjordes på blev bara så fel och satte djupa spår! Så efter att ha suttit i mina egna, nyttiga tankar i min skrubb en termin så försöker jag väl kliva in lite mer i matchen igen nu då, även om det känns lite som att jag är på fel ställe just nu. Tiden får väl visa om det är så. Våren blir viktig. Kör på nu!

//Sveneric

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln