adapt or die!

Adaption. Det är ett centralt begrepp inom evolutionsteorin. Darwin myntade uttrycket 'the survival of the fittest' i sin bok 'The origin of spieces' år 1859. Det här är ju ett av de mest felciterade uttrycket I världen. Många säger ju att det är det är endast den starkaste som överlever. Men i min värld betyder 'fittest' ungefär 'att passa eller passande' och har inget att göra med styrka. Så Då betyder det alltså 'endast den bäst anpassade överlever'. Vi ska alltså anpassa oss till rådande situationer för att det ska bli bra.

 

Att vara stark, eller till och med starkast på skolan ;-), inger ju en viss pondus till omgivningen. Men kan också innebära problem eftersom det alltid finns de som vill utmana och till slut så får man stryk. Och då kanske det hade varit bättre att vara snabb för att hinna undan. Att vara stark betyder ju ofta också att man är stor vilket inte alltid är bra när man är jagad och behöver gömma sig. Kanske en kamouflagehud hade varit bra också? Nä, man ska anpassa sig till de förutsättningar som finns...

 

De första arvsmolekylerna anpassade sig till sin omgivning redan för ca 3,5 miljarder år sedan. Människan har adapterat sig till i ungefär 100 000 år. Just nu håller vi på att anpassa oss till ett mer och mer stillasittande liv. Kanske framför en dator. Oj, det där var ett bland de snabbaste svep jag gjort någonsin.

 

Tyvärr blir det såna här långskott och märkliga kopplingar i en sån här skalle med diverse konstiga förkortningar. I en värld av otroligt snabba förändringar kan vi inte längre skrika DET VAR BÄTTRE FÖRR! För kolla vad som händer runt oss. I tidningarnakan jag tex. läsa att bankerna slutar med kontanthantering. Rånrisk OCH ekonomisk vinning gissar jag är anledningen till adaptionen. Det här systemet drabbar inte mig för jag använder alltid kort. Men den äldsta generationen är förlorare. Och det finns alltid förlorare i systemskiften. Det ska det ju finnas! De som inte kan anpassa sig ska ju dö. Adapt or die!

 

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på det här och vad det betyder och i vilka områden jag kan använda det här tänket. Men när jag läser om att en skola har delat ut datorer till elever och sedan blockerat tex fecebook blir jag lite orolig. Då ska vi alltså skrika, DET VAR BÄTTRE FÖRR nu igen. Mitt i den adapterande datoriseringen. Det här fattar jag inte!

 

Jag sitter många timmar vid datorn varje dag. Jag älskar verkligen de sociala medierna och sättet att kommunicera med verkliga och (kanske) virtuella människor som jag förmodligen aldrig kommer att träffa i verkliga livet. Om jag alltid skulle vara uppkopplad på twitter skulle jag aldrig få nåt gjort. Bara kolla på alla underbara tips jag får. Nä jag måste lära mig att sålla. För att vara effektiv på jobbet så måste jag lära mig att vara där jag är. Ibland kan jag göra båda, ibland vara helt fokuserad på typ, facebook. På de sociala medierna som fått en mer och mer framskjutande placering i min adaption.

 

Det här måste vi undervisa om i skolan. Hur använder vi tiden? Vi har bara ett liv och klart begränsat med timmar i livet. Vi får inte några nya liv och nån ny nivå. 'Just nuet' är förstås viktigast. Men vi måste hålla fokus på framtiden också. Vi kommer att behöva pengar för att leva och bo. De flesta av oss vill dessutom ha mycket pengar, liv och ett fint boende. Det får man inte om facebook är viktigast. Det är mycket få förunnat att kunna leva på de sociala medierna. Att få sin inkomst på diverse bloggar vore ju underbart. Men då måste man ju hitta sin nisch och sin publik. Det gör man inte om man skriver om skolan och sitt liv.

 

Så den svåraste uppgiften just nu är förmodligen att få mina elever att förstå att använda all teknik, all mjukvara, all tid på ett sätt att förstå att om man sover eller twittrar på lektionerna så kommer det att drabba mig i framtiden. Där ligger utmaningen. ALLA ungdomar är fantastiska och har fantastiska möjligheter. Att göra val är svårt. Ju mer valen drabbar mig i nuet är ännu svårare. Att se att mina 'just -nu-val ' påverkar framtiden är nästan omöjligt. Så kära föräldrar. Här ligger utmaningen. Det här klarar vi i skolan inte ensam. Prata om framtiden!

 

Att anpassa sig kan både göra ordentligt ont och samtidigt vara aldeles, aldeles underbart. Jag högaktar verkligen, på gränsen till älskar, min dator och min Iphone. Men samtidigt kan de sänka mig om jag inte anpassar mig till livet runtomkring. Förbudstiden är över! Adapt or die!

//Sveneric

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln