Grattis Marie

Idag riktar jag ett alldeles speciellt grattis till en speciell person i mitt liv. Även om hon nu har flyttat sitt firande till lördagen den 2 juni, i hopp om att få bättre väder, så fyller min kära fru femtio år idag.

 

Det är just idag trettio år sedan som jag riktade min galet rassliga och tillika kamouflagebruna Ford Taunus av årsmodell 1970 mot Rågsved och Kvistbrogatan 14, för första gången. Vi hade träffats på en weekend i Falun den 27 mars. Ja, eller träffats, vi hade ju setts tidigare hemma i byn. Var annars? Byn? Ja, givetvis i Långängarna, Årsunda. Weekenden i Falun var arrangerad av Årsunda Folkdanslag, där jag hade dansat sedan jag var sju år. Där dansade jag med din mor, vilken jag förstås då träffade innan dig.

 

Irene, som din kära mor hette, hade en sån där konstig leksandsdräkt med nån fånig strut på skallen. Hon var speciellt svår att dansa 'daldansen' med och jag var tvungen att sparka över hennes huvud. Men jag var ju vältränad på den tiden och om det var nån som skulle dansa daldansen med Irene så var det ju jag!

 

'Struten', som hon blev att kallas, gick tyvärr bort alldeles för tidigt, och du, Styggan min, har varit otrolig i att reda ut allt efter dina föräldrar. Mycket starkare än jag!

I alla fall så måste ju jag ha gjort att gott intryck hos Ie (läs I-Ä). Kanske med mina höga benlyft ;-), för att på min förfrågan om inte hon kunde ta dottern med sig till Falun, den där kvällen den 27:de, funkade ju bra.

 

Väl i närheten av Stockholm, fick jag 'kalla fötter' när jag såg trafiken. Jag var ju van med att köra mellan Långängarna och Sandviken. Jag svängde i till Karolinska, vilket jag naturligtvis hade hört talas om på TV och ringde 47 82 12 (uteslöt ju 08 eftersom jag inte var hemma i 026). En knapp timme senare rullade Conny in med sin silverfärgade Simca 1100 in på parkeringen vid sjukhuset i Solna och du rattade min fula Ford säkert över Essingeleden söderut mot det fina miljonprogrammet Rågsved.

 

Samma kväll, på Otto-dagen, träffade jag även din bror Peter och Diana för första gången.

Den helgen åkte jag tunnelbana och rulltrappa för första gången i mitt liv. Det var den 10 april 1982 kl 11.07 jag klev på den gröna tuben från Hagsätra, och 11.34 jag tog rulltrappan upp från T-centralen. Jo, och jag hade skräckslagen varit på skolresa till Grönan i sexan tidigare... Så egentligen så hade jag ju gjort Stockholm tidigare och borde ju ha klarat mig på det. Men jag ville tydligen ha ut mer...

 

Nu, 30 år (och många gamla bilar) senare, tänk vad jag har kunnat göra den här berättelsen lång, så är vi fortfarande gifta. Har två fantastiska 'barn'. Ett minst lika fantastiskt barnbarn och ett till, säkert lika fantastiskt, på väg.

 

Det enda du är riktigt dålig på, min kära fru. Det att minnas datum! Vi valde ju att gifta oss på min födelsedag för att du skulle ha koll på just vår bröllopsdag. Vi hade ju ett alternativ. Vi hade ju kunnat gifta oss den 9 april (ledtråd: idag). Men då hade du förmodligen glömt din egen. Men jag tror faktiskt att det var du som först sa grattis på silverbröllopsdagen den 11 mars förra året. Jag tror också att det var första gången du var först ;-) Så nån nytta hade valet av datum ändå ;-)

 

Nu behöver du inte se ditt enda tillkortakommande som negativt. Jag kommer ju alltid att finnas här och påminna dig!

 

Och har vi nu klarat de första 30 åren tillsammans så kommer vi att klara nästa 30 också. Jag lovar!

Och nånstans långt där inne inuti oss så finns all den där kärleken kvar. Ibland poppar den upp till ytan och ibland så sjunker den tillbaka. Så tror jag att det ska vara.

Men du, Styggan min. Grattis på födelsedagen. Jag älskar dig!

//Sveneric

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln