Lärare och bönder

Jag har skrivit det tidigare. Lärare är gnälliga! En av de mest gnälliga yrkesgrupperna kanske? En annan av de mest gnälliga yrkesgrupperna är bönder! Jag anser mig ha tillhört även den gruppen. Det måste alltså göra mig till en av de gnälligaste människorna i Sverige!

 

 

Vad gnäller bönder om? Jo om det regnar för mycket, eller är för torrt i marken. Dåliga skördar och dyr konstgödsel. EU-bidrag och trasiga traktorer. När jag växte upp hemma på pappas gata, då levde vi två familjer på tolv kor. En idyll som satt sina spår i mitt liv och gjort mig till den jag är. Idag måste man ha 250 kor och maskiner för flera, flera miljoner kronor för att överleva som mjölkbonde. Var tog idyllen vägen som jag växte upp i? Jag vet inte hur mycket en liter mjölk kostar? Sju eller åtta kronor? Men jag vet att bonden får 2.80 per producerat kilo (jfr liter) mjölk av Arla, som själva bestämmer priset till butiken.

 

 

Vad gnäller lärare om då? För låg lön och för många arbetsuppgifter! För ointresserade elever och för mycket mobiler i klassrummet. För många förkortningar och för mycket IKT. Idag finns det språklärare som inte vill ha en-till-enprojekt!? Men betydligt fler elever som önskar att kommunen aldrig satsat på detta! Men även här knackar omvärlden på och styr vår vardag och det är omöjligt att hålla dörren stängd när det knackar och knackar via facebook och twitter hela tiden i elevernas fickor. Så vad gör vi? Vi anpassar oss och använder knackandet i till något kreativt.

 

 

Anpassar vi inte oss kommer vi att gå under. Bonde eller lärare! Det finns snart inte en bonde som inte har en sidoverksamhet i snöröjning, ROT-firma eller begravningsfika. Kanske därför som vi lärare snart är mer administratörer än lärare. Vi har inte längre det vi egentligen vill ha själva. Vi kan fortfarande styra delar av det lilla rummet men det är omöjligt att styra det stora. Det hela! Vi måste lära os att bli en del av det stora. En del av världen! Vi kan inte stanna delar av detta. Eller kan vi det? Vad gör det oss till? Eremiter? Eller kanske just en bonde eller en lärare?

 

 

Men vi måste väl ändå hinna med att gnälla lite också. Det är väl förmodligen en del i jämförandet av olika yrken så att vi kan berätta för våra barn och barnbarn vilka yrken de ska satsa på för att de ska ha något att gnälla om i deras framtid.

 

 

I livet vi lever så behövs både bönder och lärare. Ibland måste vi kanske krascha lite för att andra ska se den vardag som de andra delarna av livet lever. Jag tror att läraryrket är på väg mot en krasch snart. Eller åtmisntone en strejk. Vi gnäller för lite, för tyst och för sällan. Så gör vi svenskar. Men om vi vore fransmän. Då ni! Eller... Eller jag är glad över att vara lagom svensk. Det enda som nöts i mitt liv är insidan av mina fickor. Men jag nöter dom med stolthet! Tur att det finns nya ställen att nöta på. Bxyor är dyra. Internetabbonemang likaså. 


Livet är allt bra underbart!
Lärarsjälen har vaknat!
Det här kommer att bli ett fantastiskt läsår. Det här också!
//Sveneric

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln