fönstertillverkning

En finsnickare i byn tillverkar fönster för försäljning. Det finns ingen som gör bättre fönster med både kvalitet och slutfinish i regionen. Alla vill ha hans fönster i sina hus och ryktet går i omgivningen om att dessa fönster till och med spar energi i husen. Virket till föntsrena köper han hos en skogsägare i byn som själv sågar sitt virke i exakt de mått som snickaren vill ha. Alla är nöjda!


Men skogsägaren är gammal och planerar sin pension och därmed ett arvskifte till sin äldsta son. Sonen är utbildad CNC-operatör och allt för stolt för att överge sitt yrke samtidigt som han ikläder sig rollen som nybliven skogsägare.


Finsnickaren vill fortsätta att köpa virke från grannen och inleder förhandlingar med sonen till den förre virkesförsäljaren, som nu har helt andra förutsättningar än sin far. Han har nämligen köpt ut sina två syskon ur sin faders arv med ett flera miljoner stort lån. Han säger, visst får du köpa virke. Men inte till samma pris som tidigare. Jag måste ju betala av på mina lån med pengar från skogen. Min lön från mitt svarvande de går ju till familjen som tidigare.


Den sluge gamle finsnickaren gör upp med skogsägaren att han får själv fälla de träd i skogen som skogsägaren väljer ut till honom. Men till samma pris som tidigare. Eftersom snickaren förstår att om han köper dyrare virke till sina fönster så kommer han inte att sälja lika många fönster i framtiden så han går med på den nya dealen.


Så nu får snickaren jobba lite mer. Han får jobba kvällar och även några helger för att få virket hem till sitt lilla snickeri. Däremot så behöver han inte höja priset på sina produkter. Tyvärr så gör hans nya deal, som han ju inte är helt nöjd med, att kvalitén på hans produkter sjunker. Virket som han får arbeta med är inte lika rakt och hållbart nu som tidigare. Vilket gör att en ny konkurrerande verksamhet börjar se sin gryning.


Brodern till skogsägaren ser sin möjlighet till liten vinst. Han har dessutom möjligheten att nischa in sig att göra specialfönster. För sina arvspengar köper han en maskin som tillverkar fönster på halva tiden. Men bara fönster till idrottsanläggningar. Då kan han dessutom söka bidrag från staten, som han direkt lägger på sitt hemliga konto.


Snickaren som nu får jobba med ett sämre material måste inse att hans fönster inte är lika attraktiva längre. Så han går upp i ett samarbete med ett annat snickeri. Det företagen har en chef som ställer helt nya krav på honom. Hans nya chef säger att om materialet är dåligt så måste han dokumentera det på ett sånt sätt att han kan klaga hos leverantören. Hans arbetsdag utökas därför ytterligare men en fotoportfolio och även en textmassa av sällan skådat format. Men när han sedan visar sin dokumentation för skogsägaren så säger han bara: Kvaliten hos mina träd har sjunkit för att jag har inte haft tid att sköta dom som min far gjorde. Men du behöver ju inte köpa av mig om du inte vill. Men bror har precis öppnat ett frisnickeri och han är intresserad av det virke du har avtal på varje år hos mig.


Nu ställs snickaren på hårda prov. För att överleva så fortsätter han att köpa virke hos sin granne. Men hans nya chef ställer krav på att samma krav gäller på hans produkter nu som förr. Tyvärr är inte snickaren trollkunnig så han kör på och hoppas att ingen ska märka något. Snickarens försäljningspris har inte ökat. Kvaliten på hans råvara har sjunkit avsevärt. Hans dokumentationstid på kvällar och helger har ökat avsevärt. Ungefär vart femte fönster måste han lämna till en annan underleverantör som har redskap att borra ur kvistar och ersätta dessa med lite finare vara för att dessa ska kunna användas i framtiden och hålla en livstid. Tyvärr så går vissa av hans produkter inte att använda på flera år. Men när de har stått undangömda i några år så hittar han till slut en ny användning. Eftersom virket var så dåligt i dessa fönster så var han tvungen att gå upp i dimension och sätta i lite starkare glas. Så nu kan han även leverera fönster till mer slutna hus i bl.a. Säter och i Kumla.


Så om nu bara snickaren hade fått köpa sitt virke rån sin gamle vän så hade kanske inte detta hänt. Men en god skribent det blev han på köpet. Men det är numer sällan som det sitter svenska fönster i våra hus. Vi köper fler och fler från utlandet.

Det är inte lätt a vara snickare när alla vet hur sina fönster ska vara.
Problemet är ju att jag också vet hur ett välfungerande fönster ska fungera...
Det ska ingen komma och skriva mig på näsan ;-)
Jag gör fönster på mitt sätt!
//SnickarSveneric

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln