Hur mycket matte finns i en smartiesask?

Här får man tänka fritt om vilken matematik som passar till en godisask. Anpassa lösningar till deras egna problem eller anpassa problem till sina egna lösningar! Leta utmaningar på sin egen nivå och olika strategier och bli triggade av kompisars tankar och idéer. Söka igenom sina egen kunskap och finna enkla eller svåra problemformuleringar av matematisk karaktär och själva ge förslag till lösningar.

Kanske försöka hitta de frågor som ingen annan sett tidigare? Leta efter de uttrycksformer som lämpar sig bäst för sin egen nivå och sin egen egen metod. Men även möjlighet att visa andra sina tankar om matematik och kanske äen utmana andra genom att ställa frågor. Problemlösning i dess fulla prakt, helt enkelt! Sen får det äta upp godiset, förstås. Jag synade förstås påsen, faktiskt med lupp, och ingenstans fanns något "spår av nötter" att finna.

Tanken bakom uppgiften med Smarties föddes i en tid när jag jobbade på en annan skola. Året var 2006. Vi hade nivågruppering, eller ska vi kalla det behovsgruppering om ni tycker att det första låter fult? Jag hade en grupp som gillade matte. Gruppen var relativt stor, cirka 34 stycken, vi jobbade i basgrupper och gjorde det samtidigt möjligt för en annan lärare att ha 4 elever som inte var lika förtjusta i matematik. Jag funderade aldrig, aldrig nånsin på tanken att byta grupp även om det hde krävts ca 30 färre namn att utmana. 30 prov färre. 30 omdömen… VI trivdes nog rätt bra tillsammans och vi diskuterade matematik!

I vära basgrupper ställdes alltid första frågan om någon ’körde fast’ innan mitt namn ropades ut. Indelningen i basgrupper var under den första tiden inte alls fast men uppmaningen var att man skulle jobba bra tillsammans. Inte välja basgrupp efter kompisar! Visst fanns det en viss rörelse i början men efter några månader så gick det nästan inte att separera grupperna.

Vi jobbade med problem ur vardagen, så mycket det gick. När de stötte på problem i deras problemlösande, så bläddrade de i matteboken för att hitta den matematik som passade till deras problem. En gång i veckan föreläste jag i vår aula eftersom vi inte riktigt fick plats i något av våra klassrum. 

I slutet av vår tid tillsammans (klass 9) så hade jag ett muntligt prov där jag hade en gradskiva och en lång linjal på axeln och de löste trigonometriska uppgifter utifrån min vilda fantasi. Allt detta skedde på Söderskolan i Sandviken.  Min uppgift var att utmana eleverna i problem som de själva kände sig hemma i och godis gillade ju alla!

Nu tog jag upp detta igen i mina två matteklasser på Jernvallsskolan i Sandviken. Jag undervisar nu bl.a. i en åtta och en nia, och när jag hittade påsar med smartiesaskar på ÖB för 18kr vaknade mitt mattesinne till igen. I påsen fanns 14 askar och i varje ask mellan 38 till 43 minismartisar fördelade på 8 eller 9 färger. Här fanns det hur mycket matte som helst

Frågeställningen var ’Hur mycket matematik kan ni hitta i en smartisask? Försök att designa uppgifter från så många olika områden som möjligt i matematiken. Redovisningen ska göras med en uppgift per A4 och er egen lösning ska finnas med. När ni är klara ska ni värdera era uppgifter efter den betygsnivå ni anser passa. Redovisningen är tvådelad. Först sätter ni upp uppgifterna efter en betygslinje utifrån er egen bedömning, E till A. Sen ska ni läsa igenom andras uppgifter och föreslå några förflyttningar längs betygslinjen. Uppgifterna skulle vara avidentifierade men så blev det inte… Det här tog fyra lektioner. Tre med att designa uppgifter och en till redovisning. Men vi hade kunnat jobba i några lektioner till med att forma problem.

Jag berättade även om uppgiften i min mattelyftsgrupp och jag gissar att det är många elever som blivit utsatta för smartiesmatte i kommunen vid det här laget. Ryktet säger så…

Att jobba med att designa egna uppgifter vänder på elevernas mattetänk och utmanar på ett annat sätt. Några tycker att det är jobbigt men de flesta tycker att det är mycket mer inspirerade och gör matematiken så mycket roligare.

Det är klart att det ligger mycket mer bakom uppgifter av detta slag. Många misslyckade lektioner och försök till nytänk. Men även många, många lyckade uppgifter som lyfter matematikkunskaperna hos våra barn och ungdomar.


Här är några exempel på uppgifter som har kommit genom smartiesmatte:
Statistik
-Gör ett stapeldiagram.
-gör ett cirkeldiagram. Hur många grader är medelpunktsvinkeln för de olika färgerna?
-hur stor andel är de blå?

Procent
-Hur många procent är de röda?
-Om du äter upp två blå. Hur många procent är då röda?

Geometri
-vilken omkrets har en smartie?
-Hur många varv skulle den behöva rulla mellan Sandviken och Gävle?
-Hur många smartiesar får plats i det här rummet?
-Vilken volym har materialet i asken, Jämför yttre och inre volymen!
-Vilken rymddiagonal har asken?
-vad heter  den geometriska formen på en smartie?
-Med vilken formel räknar man ut volymen?

Algebra och mönster
-Bygg en/ett figur/mönster av smartiesarna. Hur många smartiesar är det i figur n?
Lös ekvationen: 2X + 12 = X + 16 (där X är en ask med visst antal smartiesar).

Att jobba utan matteböcker kräver mycket arbete. Speciellt i början. Man måste vara säker på sig själv och helst ha kollegornas förtroende och helst även samarbete. Varje gång man går in i en affär så tänker man i första hand på vad jag kan köpa till matematiundervisningen och andra hand vilken mat jag ska äta, ja eller nästan i alla fall. Tyvärr så kan det då blienklare att falla tillbaka och bli ’matteboksstyrd’ igen. Som lärare i den här situationen behöver man uppmuntran och stöd i sitt arbete och det fanns på skolan under den här tiden. Ibland kanske möjlighet att jobba från andra platser för att fylla på av den verklighet som rusar förbi utanför skolan. Göra studiebesök i staden eller åka på en kvällsföreläsning med något helt annat innehåll för att inspireras av livet i en annan, mer oskyddad verklighet… Det är då chefens stöd är som viktigast.

Det finns många roliga uppgifter som ligger och dammar i nån mapp i nån gammal dator och nu när jag finns i en ny miljö på en mindre skola kommer fler av dessa uppgifter upp till ytan igen. Nästa steg är att köra en ’Söderbergs ekonomi’ på nya skolan men då heter den förstås Jernbergs ekonomi. Många namn och många verkligheter i klassen kommer att figurera när den ska designas i samma anda men i nytt skal. Just den här ’Söderberg’ är den uppgift som alla mina elever lyfter som det roligaste de gjort under vår tid tillsammans. Men det är en annan historia ;-)
//Sveneric

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln