Om att säga upp sig...

Det var mitt livs svåraste beslut. Eller ja, som vuxen iaf.  Att säga upp sig efter så många år från kommunen. Men när min fina familj propsade, så är det bara att köra. Så pass upp i Gävle. Snart kommer jag.

Jag hade ett förslag. Hur jag ville utveckla för att stanna kvar och därmed kunna göra ett bättre jobb med mina elever. Men eftersom jag inte fick något stöd där blev det liksom avgörandet till mitt beslut. Tillsammans med familjens stöd, förstås. Och visst finns det några stycken på skolan som blir glad att jag byter skola. Men som jag tolkar det så tror jag att det är några fler som tycker det är ledsamt. Men eftersom jag är relativt ny på skolan så viker jag ner mig. Vilket jag ju egentligen har gjort under hela tiden, på sätt och vis.

En uppsägningstid på tre månader är långt och den 19de mars är tanken att jag börjar på Sofiedal i Valbo. Men samtidigt innebär det ett litet problem för mina elever. Eftersom ingen ännu är anställd på min nuvarande tjänst så är ju risken stor att samma uppsägningstid kommer att gälla för min efterträdare vilket också kan ge ett visst glapp mellan anställningarna. Vilket i sin tur kommer att innebära vikarie i minst en-och-en-halv månad.

Alltså vi säger att min efterträdare lovas anställning idag. Säger upp sig imorgon den 12 februari. Då kan den börja på Jernvallen den 12 maj. Gillar inte tanken, eftersom jag trivs bra med mina fina elever. Såklart mest för niornas skull mitt i nationella prov och slutspurt inför betyg.  Givetvis  är grunden till felet mitt, som faktiskt sagt upp mig, även om grunden till problemet är att min tjänst är för stor.  Men samtidigt så passar jag inte längre in i verksamhetens låga takhöjd.  Jo och kommunen har ju kunnat raska på med rekryteringen lite också. 

Jag fick ett förslag om att bli ’lösköpt’ från Sandviken och börja direkt i januari. Men så ville jag inte avsluta min tid i kommunen. Kanske ånngrar jag mig lite idag här? Lärarbristen börjar dock göra sig påmind. Det blir tuffare för arbetsgivarna och flera har nu förstått detta. Dock inte alla. Ge lärarna möjlighet att utföra sitt arbete OCH samtidigt ha en rik fritid utan dåligt samvete. Det vinner alla på i längden.

//DonQ






Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln