2014 > 10

Kommer på mig själv med att klappa mig på axeln ibland. Det är inte alltid det finns nån där som tar åt sig den uppgiften och då är det bäst att ta på sig uppdraget själv. De senaste gångerna jag känt den där sköna känslan av att nån klappar mig på axeln har jag ertappat mig själv, så att säga, med fingrarna i kakburken. Ja, eller inte i kakburken då, utan just på axeln. Känslan fanns liksom där ändå. Trots att jag vet att det var en viss dos av självupptagenhet i de klapparna.

Senast nån annan klappade mig på axeln var nog i våras på lönesamtalet. Det kändes också bra. Ett relativt bra påslag för ett relativt gott arbete och jag var nöjd, för en gångs skull efter ett lönesamtal. Så menar jag då att inte någon annan har klappat mig på axeln sedan dess? Jo, kanske frun? Men när man har levt ihop i drygt 30 år så kanske man inte märker att det är just en klapp man får? Även om man tror sig känna varann ’utan och innan’. Varje dag får jag klappar på axeln av mina elever. Tror jag i alla fall. Märker inte jag det då? Klart jag gör. Ändå så talar vi ju inte alltid riktigt samma språk och det finns inte alltid nån annan tillgänglig som kan berätta för mig att det var just en klapp.

Annars rusar tiden på så här under hösten och en fjärdedels läsår försvann liksom i rappet. Det kanske är just då. Kan väl inte säga att det är mitt i livet. Kanske bara slutet på början av mitt i livet? Kanske det är just då det är dags att byta planhalva. Fyra yrken är avklarade. Det femte pågående. Den första är liksom på väg tillbaka. Men jag har mycket kvar att ge. Mitt mål är att jobba till 70 och då är det alltså mer än fjorton år kvar. Mycket kvar att lära. Mycket gammalt kvar att falla tillbaka på.

Just nu är det bara så förbaskat roligt att jobba med små projekt i min fina verkstad. Jag har konstruerat en snickarbänk till mitt äldsta barnbarn. En gängstång, ett kvastskaft, lite såga, borra, limma, klura… Känner mig bättre än McGyver! Se där. Där kom den senaste klappen tillbaka igen. Jag är så stolt och glad att jag kan allt jag ger mig in på. Så här är jag. Ett kap för varje arbetsgivare! Mycket erfarenhet. En problemlösare. Tålmodig. Välutbildad. Relativt bra kunskaper om IKT.

Så om du inte är så noga med mitt utseende. Slå till vettja ;-) Jag ger dig 14 år av mitt liv om du ger mig utmaningarna. Tillsammans är vi starka. Nu kör vi

Den närmaste tiden kommer att bli intressant. Den också!
//Sveneric 

Läs hela inlägget »

Beställde ett nytt dragskåp till min fina kemiinstitution. Det gamla var liksom under all kritik och den sista tiden fungerade luckan mer som en giljotin, en något som håller ute gaserna. Förvisso hölls gaserna inne med en så snabbt fallande lucka, men till en kostnad av blåmärken på mina grova underarmar. Nåja, ett nytt dragskåp påträffades endast på vwr, gamla kebo, till den ringa kostnaden av en sisådär 25 tusenlappar… Men visst säkerheten först… Man ska inte hantera vissa kemikalier i den öppna atmosfären i mitt fina arbetsrum. Tack för det, kära chefer.

Tyvärr visade det sig att skåpet var för stort för hissen. Eller, hissen var för liten för skåpet. Ja, eller hur det nu var och skåpet ligger just nu på en rullvagn i kopieringsrummet. Det hamnade där för att det var för tungt för vaktmästarna att lyfta, på deras chefers uttryckliga order. Vilken tur att det finns så bra chefer! Som värnar om sina anställdas arbetsmiljö, alltså. All heder till er! Så på måndag kommer det en flyttfirma och bär upp skåpet till mitt fina arbetsrum. Undrar hur deras chefer tänker, föresten?

Vi lärare bär också en tung börda. Inte i form av tunga böcker, eller datorer, eller ens elever. Vår börda ligger i att uppgifterna är så många. Varje gång skolinspektionen kommer på besök så ökar dessutom antalet uppgifter. Och vi rättar in oss i ledet och utför. Det som varje gång blir lidande är planering och uppföljning av lektioner. Alltså planeringen av samhällets viktigaste uppdrag. Att göra den yngre generationen till en välfungerande, kunskapstät generation. Att förvalta Sandvikens viktigaste samhällsresurs, helt enkelt.

När vi nu i detta samhällsnyttiga uppdrag skriker STOPP! Stopp vi förses med trubbiga redskap. Stopp, vår lärplattform har blivit ett arbetsmiljöproblem för oss! Det är inte ett säkert system. Det är en tidstjuv utan dess like. Det är en miljö som inte liknar nån annan datormiljö. Varje fackmöte jag var på under min tid som lokalombud för LR började vi med en ’skitkastningsrunda’ om vår lärplattform. Det är nu jag önskar att mina chefer tar parti för mig, för oss, på samma sätt som vaktmästarens chefer gjorde. Stopp. Ni får inte använda den där plattformen för jag värnar om mina lärare. Visst fattar jag att vi sitter fast i nåt kontrakt eller så. Men se då till att vi inte fortsätter att sitta fast där då! Det måste ju bli dyrare med lärare som inte orkar sin arbetsbörda än att ta sig ur ett kontrakt?

Mina två senaste rektorer stämmer in i lärares klagan över ett tungrott system. Men det är nån annanstans det tar stopp. Var vet inte jag. Men varje rektor är ju ansvarig för sin personals arbetsmiljö, det vet jag som f.d. lokalombud. Det är dags att säga stopp! Det finns inte en enda lärare på min skola som försvarar denna plattform, vad jag vet. När jag pratar med lärare på andra skolor så får jag samma besked där.  Det är dags att säga ’vi satsade på fel häst’. Förlåt. Vi gjorde ett misstag. Eller nån annan form av pudel. Vi går på knäna och Edwise är kanske just den droppen. Den droppen som gör att det rinner över och t.o.m. lärarna i kommunen höjer sina röster.

De senaste gångerna jag har morrat så har jag fått ta mycket skit efteråt på en massa möten. Personliga påhopp och felaktiga inbjudningar. Tyvärr så är det inte så högt i tak i kommunen som man vill låta påskina. Kliver man på fel tår så råkar man ut. Vi får väl se vad som händer denna gång. Jag älskar mitt arbete med eleverna. Och det känns som att ’kärleken’ är besvarad. Men det är dags att lyssna, om inte just på mig så, på oss nu. 

Läs hela inlägget »

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Sofia Eriksson » Till beslut...:  ”Men Sven-Eric, vi vet inte vad som passar, sånt visar sig, jag tycker synd om de..”

  • Svenerig » mitt älskade jobb:  ”Tacksam för alla tips. Inte minst ditt, Sofia. Men jag är nöjd med min dag när j..”

  • Sofia » mitt älskade jobb:  ”Jag förstår dig. Vet du vad jag tycker? Sök dig till Kriminalvården. Mja, på rät..”

  • Edward Jensinger » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Nja, jag är nog inte en sådan rektor som nedvärdar vikten av mig själv. Jag vet ..”

  • Sveneric » Bloggsvar till Edvard Jesninger:  ”Jag anser att rektorer gärna vill nedvärdera in roll i skolan. Men att vara ansv..”

Arkiv

Länkar

Etiketter